Ja , vad ska man säga , natten var som den var . Inge sömn kan jag ju säga , det började med att jag och Viktor kollade filmer och myste och tänkte att äsch det spelar väl ingen roll om vi är vaken hela natten , har ju ändå inget spec vi ska göra i morgon .

Ja tjenare , vid fyra börjar jag blöda , mindre roligt , får en liten chock och tänker , va faan är det här nu då . Både jag och Viktor tänkte nog samma tankar , en miljon tankar ungefär , såg på Viktor hur orolig han blev .

Ringde sjukvårsrådgivningen och berättade , hon ringde till GYN jouren i Hudik , pratade med dom , berättade sen att om det inte blöder för mkt och jag inte ahr ont så kan vi avvakta , men hallå .

Ja vad ska man säga , orolig , blöder , det är första graviditeten , man vill ha lite mer än det svaret , menar inte att kvinnan i telefonen var otrevlig på ngt sätt , tvärtemot , jätte gullig .

Iaf avvaktade ett tag men bestämde mig sen för att jag själv vela prata med dom i Hudik , ringer och hon säger att hon ska prata med sin läkare så får han ringa upp .

Okej tänker jag , väntar och till slut ringer det , ja som sagt hade varit trevligt med ngn som kunde ngt mer ord på svenska , men det gick ju iaf fram vad som hade hänt och jag förstod någolunda vad han sa .

Sa i princip att det kan förekomma blödningar och så länge det inte är för mkt eller jag har ont så behövde jag inte oroa mig , men jag menar vad vore jag för människa om jag inte oroade mig ?

Iaf , satt och pratade med Viktor ett tag , tillslut känner jag att det börjar spänna i magen och jag blir illamående , jaha , ännu mer oro .

Och jag vela inte oroa Viktor för mkt heller , men vi kom iaf fram till att vi båda vela åka och kolla upp hur det stod till , kanske överdriven nojja men man vill ju iaf vara på den säkra sidan .

Så vi far mot Söderhamn , jag vela inte att Viktor skulle vara tvungen att köra hela vägen till Hudik pga att han inte sovit ngt , så han ringer och pratar med sin mamma och hon säger att hon tar över från Söderhamn , så vi åker hem till Viktor och mitt illamående håller i sig , kmr till Norrala , Viktors mamma frågar lite och vi sätter oss i bilen och åker till akuten i Hudik .

Kmr dit , världens trevligaste personal , säger till i kassan , får sätta mig i väntrummet , tar inte lång tid innan det kmr en trevlig tjej och hämtar mig och jag får lägga mig i ett rum , hon kolalr feber och blodtryck , frågar lite .

Sen kmr en annan tjej , tar stick i fingret och urin prov . Måste säga  att det var väldigt trevlig personal där .

Sen kmr läkaren jag pratat i telen med , han pratar fortfarande otydligt men vi försöker förstå varandra så gott det går , betämmer att vi ska gå upp till förlossningen , lägger mig där och han undersöker , oron och illamåendet håller i sig .

Visar sig att blödningen har slutat och han kunde inte se ngt fel , barnet lever , vilken lättnad , han kolalr även ett ultraljud , ser ungen , vackert lika som förra gången men denna gång var det extra skönt att se att allt var bra , han mätte och kolla hjärta , allt såg bra ut . PUST , så HIMLA skönt !!!!

Iaf , ska börja med några tabletter som jag ska äta för att jag blödde , förstod inte riktigt vad han sa :p Hehe , sen tyckte han att jag ska iväg och kolla upp igen i vecka 32 men det skulle han se till att bm fick veta så .

Jaja , det enda som jag behövde veta fick jag veta , barnet mådde bra , hjärtat slog . UNDERBART !

Den lille skrämmer oss lite ibland , men det hör väl till , jag menar jag har aldrig varit med barn , jag vet inte hur allt ska vara , visst jag kan läsa jag vet vad graviditet är , men man kan nog aldrig vara lugn och inte vara nojjig första gången man är med barn , jag menar allt är ju nytt .

Men jag tror att det visar bara att man verkligen bryr sig om man nojjar  lite , sen finns det ju alltid gränser .

Iaf , allt är lugnt och så här i efterhand känns det lite overkligt .

Nu ska jag vänta på att Viktor kmr hem , han är ute och kör på sin bror :)

Sen blir det kväller , vi är båda lite sliten efter nattens bravader :)

Ha´de , pussas :)